Birth was the death of him

För flera månader sen, i början av året, gick jag i en kall skog med min fina fina emelie och sa att det här året, då ska jag fan vara lyckligare. Men det räcker liksom inte med att säga det. Inte så mycket förändras bara för att man bestämmer sig vad man vill sträva mot. Man måste ju göra någonting också. Men vad gör man när man inte kan röra sig och 60 år till av det här förlamar ännu mer? Hittills har jag rökt extra mycket men det känns inte som den bästa lösningen, om man säger så. Tacksam för tips. Mvh jobbigt emo