I love you like a fat kid loves cake

Första dagen på lovet har varit helt FENOMENAL (hahah!!) och alldeles strålande. Den påminde så mycket om gårdagen och den allmänna söndagskänslan att jag inte hade vetat att det var två olika dagar, om det inte varit så att jag somnade i slutet på första dagen och vaknade i början på den andra.
Vad som inte är fullt så makalöst strålande är mitt intag av socker den här helgen. Skojar inte. Jag är numera byggd av socker. Jag får abstinens då jag äter godis, för att det inte går tillräckligt snabbt. Ungefär så illa är det. Men jag kommer aldrig ha så små bröst att jag inte behöver ha behå eller lår som inte nuddar varandra (om jag inte står bredbent that is). Och därför är det väl okej att jag atm ser ut som.. jag vet inte, en liten pingvin kanske? En övergödd terrier? Ett klot? Ni fattar, något i den stilen. Men Katrin Schulman drar igång en bantingskur nu så om vi känner för det är det bara att haka. Men det känner jag verkligen inte för. Eller gör jag? Vem vet.
Och alldeles nyss ringde världens finaste tjej från världens mest långt borta land (aka "Thailand") och berättade, igen, att på fredag kommer hon hem. Fredag. Fatta. Vad. Kort. Tid. Det är redan tisdag. Tisdag sedan fyrtiotre minuter tillbaka. Sen onsdag, kort därefter torsdag och sen FREDAG!! Åh, jag är så toklycklig. Kärlek, vänner. Kärlek till er. Kärlek till Jay Leno. Kärlek till marabou.