Det här.
Jag vet inte, hörni. Sånt här gör mig lite knäsvag. Inte på det bra sättet som av en gullig pojke eller en dag/kväll/stund med fina vänner, utan mer knäsvag som när man läser metro om det på morgonen innan tåget kommer och allt liksom svajar till lite. Jag vill verkligen inte tro att barn är så elaka, eller att vuxna är så ansvarslösa. Det är väl inte så himla konstigt att mörkertalen är så höga och att man gömmer det allra längst in och hoppas på att det aldrig ska ta sig ut igen och man undviker orden. Det är såna här artiklar, vetskapen om att sånt här finns som gör att man drar jackan runt sig hela tågresan även fast det blir för varmt.
Det enda som inte är nattsvart med det här är väl det faktum att alla andra verkar ställa sig och knyta händerna. Lite sent, kan man tycka. Själv gjorde jag det svagast tänkbara och tryckte "join group".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar