You wouldn't understand; good sons like you never do

Kan väl inte direkt påstå att det är morgon, men jag dricker morgonkaffe och äter frukost till jay z i uterummet nonetheless. Sol ute. Bra så.
På mitt jobb så jobbar man inte "arslet av sig" (hatar det uttrycket så mycket att jag var tvungen att sätta det inom citationstecken så att ni ska vara säkra på att det inte är mina ord) utan här jobbar man rösten av sig. Rösten och utbetalningsmusklerna, de som löper från pekfingret upp genom armen och fäster vid skuldran. Rösten är lite skrovlig just nu, vilket gör att jag inte kan röka ordentligt (jagvet, vilka problem) och jag drömmer så mycket om vår att jag tar omvägar till bussen så att jag ska kunna gå på uppvärmda gator och höra klackarna mot asfalten. Åker fortfarande inte pendel utan åker buss och tittar bara på fasaderna och i slutet av hantverkargatan varje dag tänker jag åh stockholm och får ångest över hur svårt jag kommer ha att byta stad.
För några dagar sen läste jag ut en bok som var så bra att den berörde mig även efter att jag lagt undan den och sagt mamma du måste läsa den här. Därför läser jag nu veckorevyn, bloggar, allt om historia, tidningens tråkigaste delar för att nollställa mig själv lite. Lite som hur man ska äta ingefära mellan sushibitar, ni vet.
Det är väl så det är just nu. Ganska fint ändå.