Clowns to the left of me, jokers to the right

Det lär ju inte komma som en överraskning för någon, inte för er som ringt mig och inte för mig heller, att det var alternativ 3 jag valde. Men sen vet jag faktiskt inte vad som hände, sov typ. Om roughly femtio dagar ska jobbet (och jag) gå upp för mont blanc. Just nu tycker jag att det är rätt bra att jag kommer utanför dörren och till jobbet varje dag, är i twilight zonen, där innan då jag fortfarande är frisk men ungefär två centimeter från ett anfall av monsterfeber. Festligt! Men hörni, istället för att bitcha lite här om hur det känns som om regnet har landat på mig och gjort mig färglös, om hur jag har ett sånt massive case of the escapsies så ska jag berätta för er om min fina kollega som i den här bloggen går under namnet norway. För några dagar sen träffade jag henne för första gången på länge, fick en försenad födelsedagspresent (!) och sen gick vi på en episk stroll kring sthlm. Gick tom in på sjätte tunnan, jag läste menyn och sa "bäver, det har jag aldrig ätit! Undra om det är gott?" och hon lät bli att dra ett opassande sexskämt om det, även fast jag såg hur det brände hennes mun. That's love. Regnet dundrade ner (typ som nu, och typ som de flesta andra dagarna den här månaden), vi hade varsin glass från ben&jerrys och hon bjöd med mig på harry potter. Förstår ni vilket fint ögonblick det var? Mmm, harry. Så himla fint, vare. Ska nog tänka på det en stund.