Om att inte se fram emot lönespecen

Igår, ungefär en kvart innan jag skulle sluta, öppnade sig skyarna och ett hav kraschade ner över söder. Sådär kul, kändes det då jag behövde lämna ett varmt och torrt kontor för syndafloden, löste det genom att låna ett kollegaparaply och var sjukt nöjd med mig själv när jag slapp bli blöt. Efter cirka tre minuter slutade det regna men jag orkade inte gå tillbaka med paraplyet. Tog en detour kring stockholm och hörni, hur kan någon inte tycka om det här staden? Det är bortom mig. Kom hem, lät mobilen vara på ljudlöst, loggade inte in på msn, pratade inte med någon, gillade det. Nu jobbar jag. Det är inte en rolig dag på jobbet, idag. Dessutom tidrapporterade jag nyss. I junimånad jobbade jag nio dagar. Go me.