Idag är en sån där känslodag. Jag vill skrika ut allt, den svartaste hemligheten, det som gör mig berusad av lycka, kärleken, rastlösheten, hur frustrerande det är att jag inte kan uttrycka det, något om stockholm, om mina vänner, bara skrika lite i allmänhet, lite med en ton av panikartad hysteri, lite med sotad ångest men det mesta med en röst som bryts lite av all happiness. Den går rakt upp i huvudet, ni vet.
Istället för att ge utlopp för känslorna, och kravet efter dem, har jag suttit stilla på våning tio, inte pratat på fem timmar och nu låtit min mobil dö utan att orka leta efter laddaren. En dag för tidig sömn, alltså. Heehe. Tittar på sex and the city istället. Trailern för den nya harry potter-filmen går hela tiden. Det behöver jag. En sjukt episk film vars story jag redan kan men som jag ännu inte sett. En av mina fina fina kollegor (norway) smsade då jag var i barcelona och skrev något om filmen och en inbjudan, jag var lite glad i hatten och kommer inte ihåg vad det står. Önskar jag kom ihåg. Nu, innan jag börjar svamla; godnatt, m'dears.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar