Dumdidida

Det finns inte mycket att säga om idag, vädret var grått och dagen likaså. Fick en silver lining i form av emly och en fika på eftermiddagen men annars så.. grått. Grågrågrå. Massa håltimmar. Datorerna var nere så jag kunde inte skriva något sånt där jag borde skrivit. Händelselösa lektioner. Ni vet, bara grått. Läste dock två texter som fick mig att öppna mina små lookies lite. Första var av The SchulMan och jag måste erkänna att den fick mig att aaaw:a. http://www.aftonbladet.se/punktse/kolumnister/alexschulman/article2223978.ab Även fast jag aldrig än har bortprioriterat min familj för well, något. Och det är ganska fint och bra gjort, tycker jag. Eftersom de är så himla marvellous alltså. Och sen läste jag det här: http://metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.2200056cle=19.2200056 och tänkte på då vi åt middag någonstans nära vattnet innan vi tog bilder i stil med den som ligger här. Vi vände oss om och såg folket på den där bron. Och jag var så jäääävla taggad. Lillebror med. Men i det lilla lilla typ femmannaplanet på väg hem från något fick jag en dödsångest av sällan skådade proportioner och insåg att maybe not. Lillebror fick det inte och skrattade åt mig och hoppade sedan bungy jump. Men det är en annan, och totally ångestladdad, historia.