I have forgiven Jesus

Det är fina dagar, de här dagarna. De kantas av fina saker, idag solen som glimrar lite över globen, som den så ofta gör, och då jag sitter på våning tio med hjärtat dunkande varmt (det gör det mycket tror jag) ramlar tankarna runt som tonåringar en fredag. But I like it. Det är varma och snälla tankar, precis som allt annat, och kanske är det dags för mig att släppa det och gå vidare. Kanske är det dags för mig att komma över det här. Och vet ni, jag tror att jag har kommit så långt som det känns som att det är möjligt att komma. I alla fall just idag.
Tiden har inga definierade former längre, jag jobbar, jag kommer hem, det finns mat och sen slutet på december en konstant brasa. Med laptopen i knäet ägnar jag precis så mycket tid åt att utforska mina egna tankar som jag borde. That is to say; PLENTY. Om fyra minuter börjar jag jobbet, sen tar jag en öl med finaste. Finaste. Himla fin alltså. Man skulle kunna säga, och man skulle inte överdriva, att det är hon som gjort hälften av det här. Fin tanke, va? Tänk den. Nu. Fylla på kaffe och jobbelijobba. Åh jag och jesus, vi synkar som ett fucking KLOCKSPEL.