En tisdag. Hej hej tisdag, jag finns i paranteserna idag ifall du letar efter mig. Jag har två böjda streck bredvid mig, lutar ryggen mot ena, lägger upp benen i det andra. Gungar lite, ni vet.
Det susar behagligt då bekymmer, global warming, rasism, ansvar och annat sånt där viktigt och betydelsefullt svischar förbi, här inne petar jag bara på min egen ångest, ler åt min egen lycka och stannar kvar.
Blått ljus sneakade in genom mitt fönster i morse, vanligt morgonljus, lite blekt sådär som det är innan solen taggat till, färgat av den sjuka mängden snö som täcker allt, speciellt min värld som faktiskt är här i snötäckta sverige. Känns inte helt ok. Tittade på världen och sa, lilla stora världen, jag ger dig tills på söndag. På söndag börjar mars, i kalendern är det inte längre vinter, och då vill jag att snön ska vara borta. På söndag får världen ta tag i sig själv och visa mig en nyfödd blomma och ett par fåglar, annars får vi ha en serious talking to. Och det vill väl ingen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar