Solen skiner, kanske bara idag

Vaknar av att det kniper till lite i bröstet, som om jag missbedömt avståndet mellan revben och hjärta. Det är inte det jag har missbedömt, det är tiderna, planerna och dagarna som inte verkar vara så många som jag räknat med att de skulle vara. I alla fall. Poängen var att jag vaknade och kände mig ur fas, det fanns mascara på kudden sen igår (som det blir då sminkborttagningsmedlet är slut och jag inte hunnit förbi kicks) och mitt rum såg mörkt och dystert ut. Tog sänglakanen, slängde dem nerför trappan (heeh, fixar sen) och öppnade dörren till uterummet. Det är varmt, det är sol, fåglarna sjunger fortfarande (slutar de aldrig?) och alla körsbärsträden i min trädgård blommar. Till och med bladen börjar växa sig till heltäckande lövväggar mot omvärlden och hörni, seriöst, det är timmar tills jag ska vara på jobbet. Det här inlägget makear inte så mycket sense, men s'okay. Jag har inte ätit än, snart brunchar jag med min emly, innan det stödäter jag en avocado, lyssnar på sommarmusik och chillar. Hehe. Sitter ni på jobbet när ni läser det här? Jag önskar också att ni var här istället. Lillebror är i luleå, mamma i england och pappa på en kursgård i sigtuna. Jag höjer mauro scocco, röker inte även fast det passar in och lägger fötterna på stolen mitt emot min egen. Bra så.