Puss!

Efter en fin dag på jobbet (ja, den var fin, trots en släng av panik då felmeddelanden och liknande kom upp på finska) så botade jag en fruktansvärd trötthet med en middag med granntjejerna. Finare ändå. Att träffa de som funnits bredvid mig nästan every step of every way är awesome på så många sätt, men framför allt för att vi känner varandra, även fast det är svårt att få scheman att gå ihop och dagar att mötas så är inget annorlunda då vi ses igen. Sånt måste man bara älska, för det händer inte så ofta.
Dessutom började jag dagen med en liten fika med bästaste tjejen. Ja, jag skrev precis bästaste.
Kom hem efter en promenad genom ett vårvarmt och mörkt sollentuna (men ändå inte helt mörkt!) och loggade in på facebook av ren reflex. Alla har uppdaterat statusen med något som handlar om lyckan, kärleken och det sjuka, överväldigande peppet. Aaah, problemen smälter som mjukglassen på medis hörni! Jävligt fort, that is.