@ worksies

Det är en lördag, fåglarna fylledansar genom ett gäng solstrålar, klockan är tolv minuter över nio och jag är ensam på kontoret. Det är himla fint att vara ensam på kontoret. Det är liksom lite mer spexigt än att vara ensam någon annanstans, och att vara här i vanliga fall. Det är lite som man kanske kunde tro under yngre dagar, vad händer i skolan eller i affären på natten? Så är det nu. Okej, inte så att saker kommer till liv, att vi spelar in en dålig film med typ nicholas cage i huvudrollen, inte så att det finns en förbannelse här och creepy people skulk in the shadows.
Jag sminkar mig med öppen dörr, äter frukost med fötterna på skrivbordet (heeheheheh) och höjer volymen på youtube och sjunger med lite. Det är okej. Det är mer än okej, det är superawesome.