Hörni, idag är ingen särskilt bra dag. Idag är en sån dag då det bränner i kanterna, ryker lite runt lungorna, glöder i hjärnan och på tuben på väg hem från en fabulous lunch med min sidekick, partner-in-crime och kollega (? hehe) emly ställer jag mig upp, höjer rösten och säger ENOUGH! Folk drar ut hörlurarna, tittar upp på mig genom olikfärgade ögon, pausar sina egna diskussioner. Det räcker nu, säger jag igen och alla väggar försvinner. Molnen svischar lite närmare, är synliga igen, 70-tals interiören är borta och det är bara stockholm där. Bakgrundsbruset försvinner och det räcker nu, jag kan ta upp ett paket vita långa ur fickan, fånga en mellan läpparna och blåsa blåaktig rök på mina medmänniskor, jag har kaffe på tungan.
Nej, så var det inte, men det hade kanske kunnat vara. Istället satt jag tyst på blåa linjen, sänkte volymen för att inte störa tjejen som jag satte mig bredvid och nu bloggar jag om inget alls för att jag behövde fylla tio minuter med något medan jag väntar på att ipoden ska laddas. Tio minuter har gått och jag ska ner till gymmet, med en laddad ipod och syra inuti.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar