Det är lördag, i mitt blodomlopp brusar det svagt av koffein, men det är inte mer än så. Trots att jag för några dagar sen blev förbjuden att diska har jag gjort det ändå, för att jag är en sån ninjaliknande rebell. Men det vet ni ju. Det är tyst på den tionde våningen igen, förutom mitt youtubeande, vi har jobbat klart och de som satt med mig idag har gått hem.
Vad tror ni jag tänker på en lördag då eftermiddagen smälter undan för kvällen, då solen hänger lågt, molnen reflekteras och väggarna målas i spexiga färger av en dag som börjar bli trött? Tror ni jag tänker på hur spåret över himlen leder till ett plan, hur planet är fullt med människor, funderar vart de är på väg, vad de har för historier innanför pannan, om jag följer fåglarna med blicken och hur det suger till i min mage då de loopar eller om jag kanske ser ut över stockholms hustak och tänker att jag älskar den här staden, om jag kanske peppar för en middag med ciss&nico ELLER om varenda fiber i mig fokuserar på att återskapa känslan av en mjuk pinne mellan pek- och långfinger och rök som silas ut genom läpparna. Ni kan väl fundera lite på det. Behövde ni fundera? Nej, inte jag heller. Gud, vad jag saknar marlboro.
Vem nostalgitrippar av rubriken? Bara jag och cherie. Hehe. Snart ska jag prata om apple och lila ponchosar igen. Bra så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar